Utdrag ur ”Yvon och Timo hittar en gammal prinsessa i skogen.”

”Det ser ut som en låda”, påpekar Yvon. ”Se där, det där är ett handtag.”
”Men vad gör en låda av guld mitt inne i skogen?” undrar Timo och tittar runt bland träden. ”Vad tycker du, ska vi gå till kojan eller vill du leta mer?”
”Ja! Det kanske finns fler här i närheten!” ropar Yvon uppspelt och tittar runt bland träden. ”Jag går hitåt”, meddelar hon och fortsätter längre in i skogen, ännu längre bort från stigen.
Under en tjock gran glimmar det till igen och Yvon böjer sig ner och plockar upp en liten nyckel av gyllene guld med ett band av vinrött sammet.
”Jag hittade en till sak!” ropar hon bort till Timo som sitter och letar i en ihålig stubbe. ”En nyckel! De kanske hör ihop?”
”Kanske!” ropar han tillbaka. ”Vi fortsätter leta!”
Regnet har bildat en sjö mitt inne bland träden och de går dit och tittar. Solen lyser starkare nu över skogen och vattnet glittrar magiskt. Tjocka grästuvor sticker upp längs stammarna och bildar en stor bukett runt träden. I en av tuvorna tror sig Timo se det tredje fyndet för dagen. Han vadar barfota ut i vattnet medan Yvon håller i hans blöta skor.
”Det är ett smyckeskrin som saknar en låda!” ropar han förtjust och Yvon hoppar jämfota av lycka. Tillsammans slår de sig ner på ett nerramlat träd i närheten för att sätta i lådan. Den passar perfekt! Yvon lägger i nyckeln och stänger sen lådan. Genast börjar en vacker melodi att spela.
”Jag har aldrig hört något liknande”, viskar Yvon och Timo håller med. De sitter trollbundna ett tag och bara lyssnar.
”Åh!” väser plötsligt en röst innefrån skogen, ”Jag hör att ni har hittat mitt smyckeskrin!”